När jag får en text med meningar på över 50 ord.
Och jag inte vet vad jag egentligen får ändra på eftersom texten är "godkänd" av någon med betydligt större befogenheter än vad jag har.
Då är mitt jobb inte så himla kul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Då spelar man ovetande, tänker att man fått texten för att sätta dit kommatecken och punkter lite här och var.
Eller?
Markattan
Har någon större befogenheter än vad du har? Märkunderligt säger jag bara.
markattan - det var ungefär vad jag valde att göra också. Och ta bort sista meningen för att slippa skämskudde.
Fru venus - ååååh, vad kul att se dig! (Eller vad man nu ska skriva. Du fattar!) Angående befogenheterna… jag är också helt förvånad över detta faktum.
Jag häpnar ständigt över hur dåligt vissa människor skriver. Och då menar jag människor som SKA kunna skriva. Pfft.
Då får man blunda och stryka. Kanske.
i will - Jo, fast jag kan känna en viss förståelse. Jag har också producerat en och annan kass text i mina dagar. (Känner mig ödmjuk idag eftersom jag sitter och väntar och väntar på att få höra om en kund är nöjd eller missnöjd med ett gäng texter som jag skickat på korrektur.) Ibland blir texter bara inte bra hur mycket man än kämpar med dem. Oftast för att uppdragsgivaren kommer med "förslag på förbättringar" och oviktiga saker som de absolut vill ha med. Fast den här var illa, det var den.
HjoBo - Om jag ändå kunnat göra det. Texten var dessutom ganska mycket för kort.
Kul att se dig också :-) saknat dig men livet kom emellan. Blrjat skriva igen ;-)
Blrjat? Tydligen inte så bra....
Skicka en kommentar