fredag 15 december 2017

Men hur är det möjligt?

Ibland förstår jag inte hur min hjärna fungerar. Det gör inte min kollega heller. Jag förvånar henne ständigt genom att ha koll på ganska orimliga saker.

Kollegan: Hjälp! jag har tappat bort inloggningskoden till *random sak man behöver inloggningskod till*. Jag skrev upp den på ett papper och nu är den borta. Den är borta!

(Paus för hyperventilerande och hysteriskt rivande bland högvis med papper.)

Jag: Du skrev upp det på baksidan av sidan 16 i *random kunds* produktlista. Den ligger där borta.

Imponerande va?
Visst skulle man kunna tro att det är ordning och reda på mig?

Jomentjena. Hur förklarar man då att jag har lyckats tappa bort min peruk?
I ett rum som är 15 kvadratmeter stort.

Den fanns här förut och nu är den borta. Den är borta!
Ok, jag hyperventilerar inte och river inte hysteriskt bland våra saker. Vi har lite olika temperament, min kollega och jag. Men ändå.

Jag är mycket konfunderad.

2 kommentarer:

Markattan sa...

Din hjärna har bestämt sig för att inloggningsuppgifter är oerhört mycket viktigare än en peruk.
Alternativt har du en ytterst liten peruk.

Markattan

DDT sa...

Haha. En väldigt liten peruk hade ju varit en rimlig anledning. Men mitt huvud är stort som ett bowlingklot.