Alltså.
Det var ju inte precis något jubel bland kommentarerna.
Ingen verkar tro på idén att jag skulle kunna förvandla mig själv tilll en lycklig, positiv och harmonisk människa.
Med trivselvikt.
Ingen?
Ni verkar vilja att jag ska vara gnällig.
Sur.
Grinig.
Cynisk och bitter.
Tja, vad kan jag säga?
You got lucky, babes.
tisdag 17 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Så fint.
Harmoni och balans skapar inga minnesvärda blogginlägg
Nä, hua för sunda och friska tankar i en blogg. Skittrist.
Och trivselvikt som är så fint. På andra.
En bitsk blogg är en bra blogg!
(Finns det ingen snygg dänga på latin att översätta med?)
Ska kolla på översättningssidorna!
Skönt.
Ordningen återställd.
Min Make älskar när jag är arg, sur, bitter och tvärilsk.
Eller hur det nu var.
Jag tappade tråden.
Skönt iaf att du är dig lik!
Bra. Jag vill inte att andra ska vara glada och lyckliga när jag inte är det.
Va är du bitter? Har jag inte märkt. Hm, jag är visst inte så sensitiv längre.
Lika barn leka bäst, är det inte så man säger...
Eller var det, rika barn leka bäst, äh skitsamma...
Hahaha! Jag gillar cyniker! Återkommer!
hemska tvillingen - visst är det.
vita - förvisso, men är det verkligen meningen med livet? Tja, när jag tänker efter... varför inte?
kommandoran - precis, jag har inga som helt problem med att trivas med andras vikt.
grynet - ja! jag vill ha en devis på latin.
ulrika - jag har varit på dåligt humör sedan jag var fem år, så att hoppas på en förändring är väl knappast rimligt
stort och smått - oroa dig inte. Någon lycka verkar inte vara i faggorna
singelmamman - Bara en aning. För det mesta gillar jag att vara fet och medelålders. Det är ju bättre än att vara... tja... död? Gissar jag.
knaada - det är alltså en samling sura tjockisar som häckar här? Makes sense.
Magica de hex - välkommen!
Skicka en kommentar