Nu är det dags för konstnären, prästen, poeterna, filosoferna och de grävande journalisterna att återvända till biblioteket.
Det har varit trevligt.
Speciellt rekommenderar jag Själens rum i vardagen av Maria Küchen.
Fast Min kamp av Ernst Billgren var också lite kul.
Nu återgår tjockisen till mer vardagligt läsande.
Och tevetittande.
Visst börjar Dessertmästarna idag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Handen på hjärtat, det här med finkultur är det så himla roligt?
Vissa saker är hur kul som helst, andra saker är bara förbryllande och konstiga. Men om man inte testar så har man ju ingen aning om vad man kan tänkas gilla. Jag ska fortsätta att gå på museum då och då på luncherna. Det har varit roligt.
Det beror lite på vilken finkultur man snubblar över. Vi såg en Yoko Ono-utställning som fick mig helt övertygad om att hon är känd uteslutande för att hon var gift med Lennon. Eller så är hon genialisk i sin genre. Fattar du något, frågade jag sambon. Nä, sa han, vi går och fikar.
pgw - visst är det så. Men om man nu skulle råka på något man inte förstår så är det ju inte så farligt. Man måste ju inte ta hem det och sätta det på väggen och glo på det för all framtid. Som tur är. Jag fattar inte heller grejen med Yoko Ono riktigt.
Skicka en kommentar