Ibland går jag omkring och är lite nöjd med mig själv. Som när jag traskar runt i skogen och letar svamp. Det gjorde jag igår. (Jo tack, det gick bra. Hittade några kilo kantareller.)
Visserligen är jag nöjd med att hitta svamp, men ännu mer nöjd är jag över att trivas i skogen. Jag känner massor av människor som aldrig skulle gå i skogen ensamma eftersom de är rädda för... för... hmm det är lite oklart men jag gissar mördare, björnar och kvicksand.
"Skönt att inte vara så mesig" tänkte jag belåtet för mig själv, där jag gick omkring med en true crime-pod i öronen och blicken i mossan. Lite oturligt var det kanske att just det avsnittet jag lyssnade på handlade om unga kvinnor som blivit mördade på en vandringsled ute i skogen. Men det var ju i USA, så tiddelipom...
Tills någon plötsligt klappade mig på axeln. Då skrek jag på det mest otuffa sätt man kan föreställa sig. Och kissade nästan på mig innan jag vände mig om och konfronterade... en kotte. De har uppenbarligen börjat trilla ner från granarna nu.
Jag är tydligen kvinnan som skriker åt kottar. Så mesigt!
7 kommentarer:
Haha, du är söt du.
Kotten blev nog minst lika rädd.
Markattan
Men vem skulle inte skrika om man blev knackad på axeln av en kotte? Helt normalt beteende skulle jag säga.
Markattan - Jag är säker på att jag inte bara skrämde kotten, utan också varenda älg, rådjur, vildsvin och grävling inom några kilometers radie.
Nilla - absolut, men jag har ändå en känsla av att Bear Grylls inte skriker åt kottar. Jag kommer aldrig att få ett eget överlevnadsprogram på tv.
Kantareller ? Att jag inte hittar kantareller beror mest på att jag inte går ensam i skogen särskilt ofta.
Hm
Man behöver inte gå ensam för att hitta dem. De är inte särskilt lättskrämda. Men skogen måste man ju ut i förstås. Det måste man ju. Om man inte vill betala 239 kr kilot på Ica förstås, men det är jag för snål för.
Ja, du är här nu! Tack för att det finns kottar som överfaller en på svampturen så du har något trivialt att skriva om. Du har varit saknad, så saknad.
Lotta - trots kaos finns det, tack och liv, alltid triviala saker att irritera sig på.
Skicka en kommentar