En allt annat än klassisk tulpanbild

Om gud vill och rådjuren håller sig borta kanske det här blir tulpaner så småningom.
Om jag inte glömmer bort dem och råkar köra över dem med gräsklipparen när jag går i andra tankar, då förstås.
Det... hmm alltså... förra året... jo.

För övrigt är det inte fel på färginställningen.
Världen är tydligen så här blek.
Snullet.

Blekt

Jag och min hosta släpade oss ut för att leta vårtecken.
Det vimlar ju inte av dem precis.

Sedan blev jag så trött att jag var tvungen att gå in och lägga mig på soffan igen.

Bredbandet fugerar

Tyvärr är jag ganska kaputt.
Feber!
Vad ska sådant vara bra för?
Jag får vira in mig i en filt, göra en kopp te och sätta mig framför brasan och läsa, istället för att gräva potatisland.

Hmm... på något sätt känns det inte som om det är SÅ himla synd om mig ändå.

Med solsken i blick

Nu sticker jag till torpet.
Med solsken i blick och ett huvud fullt av snor.
Om mitt mobila bredband får för sig att fungera så kan det hända att ni får följa med och titta på allt kul jag gör. Som att sätta potatis, måla en dörr, riva upp hallonsnår och skrika åt nyvakna spindlar som tycker att mina handdukar är en trevlig plats att vila sig på.

Om ni går ut och demonstrerar får ni gärna tycka något åt mig.
Vad är mindre viktigt.
Jag litar på att ni tycker bra saker.

Förresten..

Om några dagar fyller bloggen 5 år.
Hur ska vi fira det, då?

Själv tänker jag sticka ut till landet.
Men, feel free att organisera ett överraskningspartaj.
Bloggen gillar ost.
Och bacon.

Det var bara det.

"Snullet"

Något geni har kommit hit genom att söka på ordet "snullet".
Så fint.
Helt plötsligt har jag upptäckt ordet som, i två ynka stavelser, beskriver hela min existens.
Man får tacka...

Så fullkomligt onödigt

Här har man en ledig dag. Och vad händer?
Man går upp klockan 6.30.
Fakturerar.
Diskar.
Lagar en kökslåda.

Någor är seriöst fel med mina prioriteringar.