Annat bra

Hela veckan har jag lyckats ducka för två jobbiga arbeten.
Det betyder visserligen att jag absolut måste göra dem nästa vecka.
Helst på måndag morgon.
Men det kan jag ha ångest för imorgon.
För då är det ändå söndag.
Som gjort för ångest, ju.

Det är fredag!

Det är så mycket fredag att jag var tvungen att hoppa lite jämfota när jag kom hem.
Det skulle jag förstås inte gjort.
Golvet kom liksom i gungning, vilket fick några små späda föremål att falla ned från en hylla och krossas mot golvet.
Lika så bra.
Jag gillar ändå inte små späda föremål.

Små späda saker ska helt enkelt inte bo hos människor som rör sig med gracen hos en gravid flodhäst.
Det borde nästan stå i lagen, tycker jag.
Små späda saker kan bo hos någon annan.
Joe Labero till exempel.
Eller Robert Wells.
Kanske borde jag samla ihop alla fjolliga saker jag har hemma?
Lägga dem i två kartonger.
Och skicka skräpet till Joe och Robert.
Tänk vad förvånade de skulle bli.

Det är sådana saker som dyker upp i mitt huvud när jag sitter och glor rakt ut i luften.
Speciellt på fredagar.
Jag misstänker att det kan ha ett svårstavat namn.
Men jag nöjer mig med att konstatera att jag nog ska vila lite nu.

Fredag!
Bästa som finns, ju.

70,0 Det känns bekant...

Inte ett gram.
Inte ett jävla gram!
Jag vill döda någon.
Oklart vem.
Men varje ickevisslande byggjobbare som helst ligger risigt till.
Eller Joe Labero.
Av ren princip.
Jag gillar inte Labero.

Två dagars migrän har effektivt hindrat mig från allt.
Jag kan inte minnas att jag har ätit.
Men det kanske jag har gjort.
För vikten är ju kvar.
Vi är tydligen oskiljaktiga.
Jag och mina 70 kilo.
Forever and ever.
Tydligen.

...och den heliga stegräknaren

Vi har religionsfrihet i det här landet.
Man får tro på precis vad man vill.
Det gillar jag.
Jag väljer att tro på min stegräknare.
Idag säger den att jag har gått 19.814 steg.

Det är ungefär lika troligt som att gud verkligen skapade jorden på 6 dagar.
Och det fungerar ju för folk.

Jag ser grunden läggas för en ny religion här.
Vår symbol ska vara den aktade kontorsstolen med gungfunktion.
Vår väg till frälsning.
HALLELUJA!

Jag ska nog gå och måla en ikon nu.

Söndagsångest

Jag är inte duktig på söndagar.
Istället för att njuta av en hel lång ledig dag vaknar jag med ångest direkt på morgonen.
För att det är söndag.
Och för att man verkligen borde passa på:
- att göra något kul
- att vara social
- att pyssla om sig själv
- att vila
- att gå ut i naturen
- att läsa en bra bok
- att ta en långt varmt bad
- att utveckla sin kreativitet

... och en hel massa annat. För imorgon är det ju måndag.

Det brukar bli teve.
Hela dagen.

Lycka!

Jag läser bara tidningar i väntrum.
Magasin av alla slag tråkar ut mig.
Men de senast månaderna har jag hamnat i ovanligt många väntrum.
Och alltså bläddrat i ovanligt många magasin.
Få saker fångar min blick, men när jag bläddrade bland sidor med olika bantningsmetoder såg jag plötsligt en brieost.
Jag missar aldrig en brieost!

Och kan ni tänka er, bilden hörde till GI-artikeln.
Brieost har lågt GI-värde!
Jag får äta brieost!!!

Nu tänker jag äta det tills jag har gått ner 7 kilo eller tills tidningen publicerar en ursäkt för sitt tryckfel.
Vilket som nu kommer först.
Och jag läser som sagt inte tidningar...

Helgplaner

Få se, vad ska man hitta på till helgen då?
Jag vet!

Stirra rakt ut i tomma luften.
Sitta.
Sova.
Vegetera lite.
Sträcka på mig.
Stirra lite till.

Så, då var den här helgen fullbokad.