Höst, alltså

Det var den sommaren det.
Jaha.
Vad gör man nu då?
Nästan dags att börja ett nytt liv, va?
Bli en bättre människa och sånt därnt.

Nej då, jag blir inte alls nedslagen av mina tusen tidigare misslyckade försök.
Jag är naiv på det viset.
Jag går på det igen.

Nu tänkte jag bli en sådan där matmänniska.
Igen.
Alltså en sådan som lagar riktig mat.
Av bra råvaror.
Och inte tar bilen klockan tio på kvällen för att köpa revbenspjäll, dessertostar och wienerpecan.
Så tänkte jag.
För även om jag inte är något vidare på matlagning är det i alla fall roligare än att göra "Fint av filt".
Allvarligt, boken Fint av filt finns på riktigt.
Något som var fint hittade jag däremot inte.

Världen är konstig!

Hur ser ni ut egentligen?

Jävlar vilka mysko råd jag fick efter förra inlägget.
Ni har ju till och med underligare smak än den där tjejen som skriver om mode i Metro.
Weirdos!

Eller...
Tanken svindlar.
Ni kanske VILL att jag ska göra mig till åtlöje?
Jag blev så förskräckt av denna tanke att jag var tvungen att lugna mig med lite revbenspjäll.
Jag kommer naturligtvis att skylla eventuell viktuppgång på er.
Sådant gillar jag. Saker som inte är mitt fel.
Bästa sortens saker, det.

Nästa problem...

Ok, texten är färdig.
Nu kan jag äntligen börja oroa mig för nästa problem.
Vad ska jag ha på mig i morgon?

Jag är så otroligt trött på att gå omkring och se fet ut i tunika.
Jag vill gå omkring och se fet ut i något annat.
Frågan är bara vad.
Våtdräkt?

Jag behöver en stylist!

Stinkbomb

Det sägs att eget beröm luktar illa.
Då får det väl lukta då!
Jag är mäkta stolt över mig själv.
Jag har: betalat räkningar, fixat bokföringen, diskat, tvättat träningskläder, röjt ur bilen, lagat lunch och rensat avloppet under badkaret.

Tänk vad duktig man kan vara man har lovat att leverera en text senast klockan 07.30 på måndag morgon.
Fantastiskt, närapå...

Datortrött

Nu jobbar jag igen.
I fyrtakt.
Eller kan det vara tretakt?
Jag vet inte, min rytmkänsla är helt underutvecklad.
Det är mycket nu, för att citera någon komiker jag inte kommer ihåg vem det var.

När jag kommer hem orkar jag sitta.
En stund.
Sedan välter jag.
Festligt värre.

Med osviklig känsla för tajming

Idag blev jag utbjuden på drinkar och mingel.

Så klart!
Varför inte?
Jag var ju osminkad.
Hade inte brytt mig om att tvätta håret.
Och var iförd mycket bekväma  (och vi vet alla vad det betyder, eller hur?) kläder.
Något säger mig att jag borde tackat nej redan här.
Till detta hade jag slitna sandaler.
Som tyvärr hann bli ganska blöta under det totala ösregn som drabbade mig på vägen till minglet.
Precis som mina kläder och mitt hår eftersom jag inte hade något paraply.

Jag hoppas verkligen att ingen kommer ihåg mitt namn.
Ibland vill man helt enkelt inte göra intryck...

Extrapris

På ICA kan man just nu köpa bacon för 5:- paketet.
Det är bara en hake.
Man får bara köpa två paket.

I'm running out of förklädnader!
Men nunnor äter väl också bacon?
Och biodlare.

Burkha är väl uteslutet gissar jag?
Synd där!
Jag skulle klä så bra i burkha.