Javisst ja, så var det.

Lite mer snö?
Jo man tackar.

Och helt plötsligt kommer jag ihåg varför jag hatar mars.

Saker som plötsligt känns helt rätt

Polotröjor.
Halsdukar.
Scarves.

Jag minns när vi läste om gener på gymnasiet. Då tyckte jag att jag hade haft tur i det genetiska lotteriet eftersom jag hade fria örsnibbar. Att jag istället hade anlag för tvärgående ränder på halsen bekymrade mig inte ett dugg.

Ha ha ha!

Men jag har ju fortfarande fria örsnibbar, förstås.
Och metallallergi.
Så örhängen är uteslutet.
Grattis!

Scener från ett omklädningsrum

Alltså, det här med att röra sig mer och äta mindre verkar ju faktiskt fungera.
Om än långsamt.
How boring.

I dag var jag och tränade igen.
Och det var väl okej. Jag har bara ett riktigt stort problem med hela den där träningsbiten (Om vi alltså bortser från min obefintliga koordinationsförmåga, min usla kondition och mina överaktiva svettkörtlar, då förstås.) och det är duschandet efteråt.

Min tvål luktar kiwi. Väldigt mycket så.
Jämte mig stod någon och tvättade håret med ett äppelschampo, från andra sidan skärmen kom en omisskänlig doft av vanilj, medan någon annan stod en bit bort och smörjde in benen med någon form av fuktighetscreme som luktade kanel.
Det luktar ju som en jävla efterrättsbuffé.
Inte undra på att hela kroppen skriker efter att rusa in på närmaste kafé och beställa in en paj indränkt med vaniljsås.

När började vi tvätta oss med saker som luktar mat egentligen?
Är det inte dags att gå tillbaka till klassiska dofter som Fenjal, Luxtvål och WC-anka?
Jag har aldrig någonsin velat äta Fenjal, Luxtvål eller WC-anka.

Nu drar jag..

Nu försvinner denna 73-kilos (!) bloggare på lätta fötter mot landet.
Planen är att leta vårtecken.

Jag gissar: sorkhål i gräsmattan, stora högar med älgbajs och glömda saker som absolut borde ha burits in i ladan innan snön kom.

Men en snödroppe eller två går också bra.

Aj!

Jag vill inte prata om det.

För övrigt hade jag inga hål.
Men "det skulle vara bra om jag var lite flitigare med tandtråden."
Allvarligt, har någon någonsin varit hos en tandläkare/tandhygienist utan att bli uppmanad att använda mer tandtråd?
Jag anar en konspiration.

I morgon ska jag infinna mig på träning igen.
Med tanke på att jag knappt kan resa mig kan det bli en festlig syn.
Men invägningen 1 mars börjar ju komma läskigt nära.
Basta några timmar, kanske?

Fortsatt hundraprocentig närvaro

Har minsann tränat idag också.
Ett pass som enligt beskrivningen krävde "viss träningsvana och kroppskontroll".
Och det har ju man ju.
33 gånger förra året.
Och kroppskontroll... tja, jag faller nästan aldrig omkull och fiser sällan utan att vara medveten om det.

Tyvärr var det visst lite högre krav än så.
Man skulle tydligen ha muskler också.
Det stod det ingenting om.
Dålig stil, tycker jag.

Men någon gång i nästa vecka kan jag säkert röra mig utan besvär igen.

För övrigt tycks mitt nya liv även innehålla tandläkarbesök.
Så här långt är det något av en besvikelse.
Mitt nya liv innebär alltså att jag är en tränande människa med god munhygien.
Kanske inte riktigt vad jag drömde om.

Nytt liv nr: 513

I dag börjar mitt nya liv.
Ja, igen! Dont go there!

I dag har jag nämligen investerat 3200 kronor i ett nytt årskort på Friskis & Svettis.
Och så har jag tränat.
Jorå, minsann.

Det faktum att jag bara tränade 33 gånger på det förra årskortet väljer jag att ignorera.
Det var ju i mitt förra liv.
Nu ser det helt annorlunda ut.
Än så länge har jag tränat 100% av dagarna.
Stiligt!