Nu har jag börjat undra om jag får ångest av sådana här tidningar för att de är gräsliga, eller för att jag alltid har ångest vid de tillfällen jag läser dem.
Kan man för övrigt läsa Svensk Damtidning utan att få ångest?
Därom tvista de lärde.
Eller, egentligen är det kanske mest rösterna inuti mitt huvud som debatterar saken. Jag misstänker att nobelkommittén kanske pratar om något annat. Vems tur det är att köpa donuts, kanske.
Mmmm… fika.
