Undrar ni om jag sprang, förresten?

Det gjorde jag.
Med tidtagarur och allt.

Jag köpte det billigaste stoppuret jag kunde hitta.
Det var kanske inte så smart.
Manualen är helt obegriplig.
Troligtvis googleöversatt från indonesiska till swahili och därefter till engelska.
Men efter att ha tryckt på diverse knappar ungefär 100 gånger fick jag den att ta tid.
Tyvärr har jag inte listat ut hur man ska få den att sluta ta tid, så den är nu inne på timme 28...

Lite svajig kvalitet, där ja.
Har jag tur kanske den håller en månad. Och känner jag mig själv rätt har jag vid det tillfället slutat springa för länge sedan. Mina nya vanor brukar hålla ungefär fyra dagar.

Lite onödigt köp, kanske.
Men alternativet var att springa med en äggklocka i form av en höna.
Och där någonstans drar jag gränsen.