Inte vårt allra slugaste beslut kanske

Det här med att kombinera övertidsarbetet med vin...
Jag är inte helt säker på att det var riktigt smart.
Men gott.

Och det kommer ju att bli väldigt spännande i morgon, när jag får läsa allt som jag har skrivit i kväll.
Hoppas att det är genialt.
Eller åtminstone någorlunda rättstavat.

Ostron, kändisar och kungligheter

Vi hann med en liten sväng till årets kock.
Men NU ska vi faktiskt jobba.

Ok, det är kanske inte synd om mig riktigt jämt.

Min kropp motarbetar mig

Idag måste vi jobba som om vi hade eld i baken.
Det hade vi förstås inte behövt om vi hade jobbat på lite bättre tidigare i veckan. Eller förra veckan.
Vi = mest jag. Det är jag som är bromsklossen.
Min kollega är för det mesta rasande effektiv.
Så idag har vi redan planerat in övertid.
Obegränsad sådan.

Så...
Nu är väl ett utmärkt tillfälle att få migrän?

Min kropp saboterar min karriär!
När jag tänker närmare efter så håller mitt ansikte faktiskt på med exakt samma sak.
Jag har sett fotona vi har tagit.
Sabotage!

Det är bara rumpan som är på min sida.
Den är som gjord att sitta på.
Ungefär hur länge som helst.

Vet inte om det var hårfärgen

Men jag pratade faktiskt med tre människor på minglet.
Eller egentligen kanske mest med två.
Varav jag redan kände den ena.
Men ändå.
Jag pratade med en ny människa.
Och bytte visitkort.

Sedan ringde jag en okänd människa och ställde en massa frågor om saker jag verkligen inte vet något om. Den okända människan var alldeles enormt trevlig och berättade en hel massa om hur de här sakerna fungerar i en kommunal verksamhet.

Nu är jag lite nöjd, men också utmattad så att jag bara vill gå hem och lägga mig.

Extrovert? Jag? Not so much.

Så där ja

Idag har jag gjort lite mer än igår.
Mindre hade ju förstås varit omöjligt.
För att kunna göra mindre hade jag varit tvungen att aktivt gå in och radera sådant jag gjort tidigare. Och så dum är jag verkligen inte.

Nu hyser jag vissa förhoppningar om att jag kanske ska orka färga håret i kväll.
I morgon ska jag nämligen på mingel och jag är tillräckligt avig och konstig även när jag inte är fullkomligt upptagen med att tänka på hur gråhårig jag är.
I'm so not a people person.

Vilka konstiga tankar hindrar er från att vara så där avslappnat sociala och trevliga som människor är på film? För ni har väl sådana? Va? Va?

Orkade inte färga håret

Som sagt, det är februari.
Min sämsta månad.
Ska vi prata lite om hur det går med träningen?
Nej, helst inte.
Jag ligger lite efter, kan vi väl säga.

Är det fredag snart?

Att överleva februari

Februari och mars är inte mina favoritmånader precis.
Allt jag vill är att ligga i soffan, äta wienerbröd och glo på teve.
Jobba? Inte så värst mycket lust till detta, nej.

Idag har jag presterat precis ingenting.
Tyvärr var detta ganska exakt vad jag lyckades med förra veckan också.
Väldigt snart kommer detta att ställa till med problem för mig.
Typ i morgon.

Så vad gör jag?
Jag tänker gå hem och färga håret.

Troligtvis finns det bättre sätt att hantera problemet, men jag kommer fan inte på vad det skulle vara.
Vilka är era bästa knep för att ta er igenom februari?
C-vitaminer?
Fotmassage?
Självhjälpsböcker?
Nässköljning?

Jag är lite desperat här.