Ok Markattan, vad behöver jag?

 

Ful men bekväm

Här är den alltså. Inget antikt, inga jobbiga klädda knappar eller stoppning som behöver bytas ut. Bortsett från en liten skada där jag kört in en rullstol och spräckt tyget, är problemet rent utseendemässigt.

Tyget ser för äckligt ut. Det är flammigt, fläckigt och ser ut att kunna sprida smittsamma sjukdomar av pinsam karaktär. Detta eftersom jag har haft som vana att sätta mig i dessa fåtöljer iförd badrock och handduksturban efter att jag duschat och tyget uppenbarligen inte tål fukt. Jättedålig egenskap för tyg om ni frågar mig.

Så, vad gör jag nu? Det behöver inte bli perfekt och det behöver inte se ut exakt som nu. Det där vecket i ryggen kan jag till exempel leva utan. Jag är helt redo för enkla hacks. Men jag är trött på att täcka över dem med filtar. De halkar runt och blottar alltid någon bit av det fula tyget.

Vad tror ni? Fixar jag det här?

Och vad ska man ha för tyg? Jag har googlat på möbeltyger och de flesta ser rent ut sagt förjävliga ut. Vem vill ha möbler med djurprint? Inte jag i alla fall. 

Vilken dum idé

För en gångs skull är det inte jag som har fått en dålig idé, utan någon annan. Vilket i och för sig känns lite bra. Men vem fick för sig att cykellarm skulle vara en bra idé när svenska cykelställ ser ut så här?

Jamen, försök att ta din cykel utan att knuffa till den som står bredvid. I dare you!

Jag blev väldigt förvånad när cykeln bredvid min började tjuta som om kriget var över oss. Det blev alla andra på gatan också. 

Inte slutade den heller. Den larmade fortfarande när jag hade satt på mig min fula cykelhjälm och rullade iväg hemåt. 

Om det här blir en vanlig grej kommer jag att få nervösa tics. Fan. räcker det inte med mina uppenbara svårigheter med att fickparkera? Ska jag behöva vara nojig för att ställa ifrån mig min cykel också? 

Kolla, jag har en filt

Det är ju inte så att jag inte har något pynt alls. Även om man skulle kunna tro det ibland. Som när mitt gudbarn kom på besök en gång och storögt såg sig omkring och undrade varför jag hade så lite saker. Var jag fattig? 

Men kolla bara. Jag har prylar. Till exempel en filt. Som till och med matchar soffan någorlunda. Det är ju storartat. 

Den här helgen har jag även hängt upp köksgardiner. Blev det bra. Nej, det blev det inte. Borde jag skruva ner fästena, spackla hålen och flytta gardinstången? Klart att jag borde. Kommer jag att göra det? Troligen inte det här decenniet.

Nästa steg i min plan för lägenheten är att klä om två fåtöljer. Det har jag tänkt göra själv. Tanken var att jag skulle gå en kurs i möbeltapetsering, men nu har jag hamnat på reservlistan tre terminer i rad, så nu skiter jag i det. Hur svårt kan det vara (famous last words)? 

Youtube - here I come. 

Är det någon som har klätt om en öronlappsfåtölj någon gång? Var det jätteenkelt? Blev det sjukt snyggt? Kommer jag att ångra det här?

Var ska man ens börja?

Som jag säkert skrivit förut (den här bloggen består till 73% av upprepningar) är jag inget vidare på att inreda. Jag tror att man bäst kan beskriva min inredningsstil som minimalistisk. Detta är inget ställningstagande eller uttryck för något slags estetiskt val - utan beror mest på att jag är lat och tycker att det är tråkigt att handla saker. Och lite på grund av att jag är snål också. Men det talar jag inte gärna högt om. Miljöhänsyn låter ju mycket bättre. Visst.

Men nu har jag i alla fall köpt en soffa. Som har levererats. Så nu måste jag väl ta itu med att faktiskt möblera vardagsrummet. Det har jag inte gjort ännu, jag har ju bara bott där i 4 månader. Men till och med jag tycker att det ser lite ledsamt ut med en tv på golvet, ett soffbord och en fåtölj. 

Hittills har jag skyllt min ovilja att ta tag i detta på att jag väntar på soffan. Men nu står den där. Stor och stenhård, som soffan i ett väntrum. Vilket tydligen är vad jag vill ha, eftersom jag provsatt säkert 50 soffor innan jag bestämde mig. Dags att ge sig ut på jakt efter matta, tv-bänk och... fan jag vet inte. Vad behöver man? Inga jävla värmeljushållare i alla fall. Tror att jag gav bort 30 stycken till Röda Korset innan jag flyttade. 

Prydnadskuddar? Nej, tack! Små bord med stilleben av prylar och coffeetable-böcker? Aldrig i livet! En uppstoppad struts? Now we're talking. Men kanske inte ändå. 

Det är meningen att man ska tycka att det här är kul, va? 

Årets skörd

Det här gick ju inget vidare. Alla de frön jag sådde i februari och mars tog sig naturligtvis inte. Men fortfarande var mina fönsterbräder fulla av späda plantor som jag vattnade, stöttade och pjoskade med hela våren. Och vad blev resultatet?

En, jag upprepar, EN "hot banana chili"

Hoppas verkligen att den är god. För det är garanterat västsveriges dyraste chilifrukt.

Men hjälp!

Kom precis tillbaka till kontoret efter en lunch med en kompis jag inte sett på 10 år eller så. Och nu är visst arbetsdagen slut. Hoppsan!

Tre öl och en gin & tonic senare känner jag att det nog inte är så värst lämpligt att jag försöker jobba mer idag. Men det är ju en ny dag imorgon. Ett ypperligt tillfälle att bli en ny och bättre människa. 

Den här gamla människan ska nu försöka ta sig hem på spårvagnen tillsammans med en nyinköpt gardinstång. Det blir nog spännande.

Fast först måste jag sluta hicka. Det har jag väntat på i en och en halv timme nu. Festligt.

Jaha, det var den sommaren

Den var väl ok. Så här i efterhand tycker jag att jag hann med en hel del.

Som att bada, åka båt, fiska makrill och sedan grilla den. Allt detta hos vänner vars stugor är betydligt mer tursamt placerade i naturen än min. 

För själv bor jag i Blair Witch-skogen. Det låter orimligt, men jag lovar att det är helt möjligt att gå vilse på min tomt. Jag vet. Jag har gjort det flera gånger. 

Utöver att fiska och gå vilse har jag ägnat mig åt att måla huset, försöka lista ut hur man gersågar hålkälslister till ett snedtak (det gick inte ens sådär, faktiskt), bygga en hylla, svära över att något äter upp min broccoli och lalla runt i största allmänhet.

Vad jag däremot INTE har gjort är att montera mitt växthus. Det kändes helt plötsligt som ett alldeles för stort och betungande projekt. Det ligger tills vidare i ladan och väntar på att jag ska orka ta tag i saken.

Och imorgon är det september. Ny månad. Ny årstid. Då borde man väl försöka dra nytta av nystartseffekten och bli en ny och bättre människa. Det vore önskvärt. Men jag vet inte ens var jag ska börja.