Jag har byggt ett bord.
Jag hade ett nästan exakt likadant som jag byggde för nio år sedan. Men det gav upp i vintras. Och ett utebord måste jag ha, för köket där innanför är löjligt litet.Tyvärr verkar jag inte direkt ha lärt mig något på dessa nio år. Bordskivan går även denna gång i vågor, räta vinklar saknas helt och ett par skruvar kan eventuellt sticka ut på oväntade platser. (Om det inte syns, måste man inte rätta till det. Visst?) Och det där med slipning är ju sjukt tråkigt, så jag har bara tagit det värsta så att man inte får stickor i fingrarna när man tar på det.
Min snickerilärare skulle slita sitt skägg om han såg det. Men det kommer han aldrig att göra. Alltså är detta ett närapå perfekt bord.
Naturligtvis hade det blivit mycket billigare och gått otroligt mycket snabbare att bara köpa ett bord. Men det är ju ingen sport.
6 kommentarer:
Ett bord är ett bord och det som inte syns finns ju, som vi alla vet, inte. Helt perfekt med andra ord!
Markattan tycker det är jättefint
Jamen visst är det. Helt perfekt på lite håll, alltså. Det kommer att fylla sin funktion som diskbord, avställningsyta, arbetsbänk och vad mer jag kommer behöva. Är allt lite nöjd med mig själv där.
Men skitsnyggt, ju!
Jag är imponerad
Jag tycker du är jätteduktig! Du har ju BYGGT ETT BORD! Galet. Galet bra.
Men vad ni är snälla. Det var inte alls svårt att bygga. Jag lovar. Jättesvårt om man är noga med att det ska vara rakt, men om man inte bryr sig om sådant så är det plättlätt.
Men jag gillar ju beröm det gör jag. Lite duktig har jag allt varit.
Skicka en kommentar