Sur

Jag är på riktigt så irriterad på min bloggapp att jag inte har lust att blogga. På allvar. Uppenbarligen är jag långsint och en jävligt tjurig konsument. Här har jag betalat hutlösa summor (säkert 30 eller 50 kronor) och så slutar den plötsligt att fungera som den ska. Ska det vara så?

Dessutom är det januari.
Jag är inget bra på januari.
Allt jag vill är att ligga under mitt täcke och låtsas att jag inte finns.
Det fungerar väldigt dåligt om man samtidigt ska vara en kugge i det stora samhällsmaskineriet.
Hatar att vara kugge.

Undrar ni hur det har gått med mitt städa-rensa-röj-projekt?
Sluta med det är ni snälla.

När man faktiskt försöker

I någon slags from förhoppning om att min hjärna trots allt faktiskt vet vad den håller på med, bestämde jag mig för att skumma igenom första kapitlet i den där boken om "inre kondition" som jag råkade låna.

Och tänk, det första kapitlet handlade om att bryta sina rutiner och tänka annorlunda.
Så nytt!
Så fräscht!
Så fullkomligt omskakande.

Nå, jag har ändå gjort mitt bästa.
Idag har jag till exempel:
- legat halvnaken i något som såg ut som en liten variant av den där portalen i Stargate
- fått mystiska kryss, som inte får tvättas bort, ritade på kroppen
- ätit en vegetarisk lunch som enbart smakade spiskummin

Och slutligen: varit på ett rent unikt dåligt humör hela dagen.

Min hjärna borde skämmas!

Nu ska jag gå ut och träna min fysiska kondition med en promenad i samma tempo som... tja ... en inte alltför stressad bälta, kanske?

15 - det här gör mig glad

Nu ljuger jag lite.

Alltså, himlen är blå. Det är sant. Och rent principiellt borde man ju bli lite lycklig av det. Framför allt i en stad där man för det mesta drabbas av något som liknar ett lättare chocktillstånd när solen visar sig under vintern.

Men just idag gör det mig inte speciellt glad. Mitt humör är mer åt det gråmulna hållet. Det skulle passa mycket bättre med dimma, mörker och ett lätt duggregn.

Jag kan dock trösta mig med att det vädret troligtvis kommer att infinna sig i morgon igen. Det är liksom normaltillståndet i Göteborg.

Fast det verkar inte göra mig så värst mycket gladare.
Jag kanske behöver en bulle?
Värt att prova. Visst? Visst!

Fail

Penna mellan tänderna för att fejka ett glatt leende fungerar riktigt, riktigt dåligt i kombination med illamående.

Jag lyckades i alla fall undvika att kräkas över tangentbordet. Jag väljer att se det som en seger.
Alltid något!

Så ovänligt

I dag är jag lite tjurig.
Vaknade liksom på fel sida.

Det blir lätt så när man vaknar av att någon kör in ett finger i ögat på en.
Och det blir inte alls bättre av att denna någon är jag själv.

Min kropp och jag är uppenbarligen inte vänner idag.
Det här kan bli en besvärlig dag.

Jag vill inte umgås med mig idag

Jag är så grinig och motvalls att jag får lust att släpa in mig själv i konferensrummet och säga till mig själv på skarpen. Prata lite allvar och påminna mig om hur man beter sig på en arbetsplats.

Ingen annan lär göra det.
Jag är ensam här just nu.
Sämsta sortens sällskap.

Återkommer när jag skärpt mig.

Sur morgon

Jag är på landet.
Normalt brukar detta göra mig på ett utmärkt humör.
Dock inte idag.
Jag vaknade och var skitsur.
Oklart varför.

Nu tänker jag ge mig ut och springa för att se om det kan fungera humörhöjande.
Dagens runda ser ut som följer: gå fem minuter, springa 10, gå 3 minuter, springa 12, gå 4-5 minuter och slutligen springa hem vilket brukar ta 3 minuter ungefär.
Detta är alltså tänkt att göra mig gladare.
Oddsen på det?

Sur, surare, tjockisen

Helvets jävlar vilket dåligt humör jag är på.
Eller egentligen...
Helvetes jävlar vilket dåligt humör jag kommer att bli på.
I morgon.

Jag passar på att ta ut min ilska redan nu inför ett förmodat bakslag som troligtvis kommer att inträffa under morgondagen.
Så där lite utifall att... liksom.

Precis på samma sätt som man övar fräcka segergester och håller små tacktal för sig själv. Ifall det någonsin skulle hända en något bra.
För det gör väl alla?
Om inte, glöm förra meningen.

Det finns förstås en minimal risk att jag är arg i onödan.
Men det har hittills aldrig hänt.