Saker jag gör ganska sällan

Tillverkar egen pasta.

Då och då öppnar jag ett skåp och kommer på att jag faktiskt har en pastamaskin.
Att göra egen pasta är ju kul. Varför gör jag inte det oftare, brukar jag fråga mig när jag ser den. Och så plockar jag fram den, samtidigt som jag känner mig ganska nöjd med mig själv.

Fast sedan kommer jag på att jag får ont i handlederna av att göra pastadeg, så då måste jag plocka fram hushållsassistenten. Den är ganska stor och ganska tung.

När pastadegen har gått cirka 10 minuter i maskinen ska den ändå knådas tills det känns som om handlederna håller på att gå av. Efter det ska degen vila i en halvtimme. Det skulle jag också vilja göra vid det laget, men då måste jag istället plocka isär hushållsassistenten och diska alla lösa delar.

Sedan är det äntligen dags att veva pasta. Tyvärr skulle man behöva en extra arm för just detta moment. En hand som matar in pastan mellan valsarna, en som tar emot den och en hand som faktiskt vevar. Men det har man ju inte, så pastan hamnar i ett trassligt knyte under maskinen och detta ska man sedan försöka reda upp (tänk 18 stycken hörlurssladdar). För att den inte ska klibba ihop ska man gärna skvätta lite mjöl på den också. Och sedan ska man hänga upp den så att den får torka lite. Kanske över en stol eller så. På väg till stolen tappar man lite av pastan på golvet och stolsitsen blir full av mjöl.

Vid det här laget är det dags att göra pastasås. Egentligen skulle man behöva dammsuga innan eftersom golv och arbetsytor är fulla av pastasnuttar och mjöl, men det är ingen idé eftersom man ska bära pastan över golvet en gång till när den ska kokas, så istället sopar man undan det värsta bort till ett hörn.

När såsen är nästan färdig är det dags att koka pastan. Då är det lättare att bära hela stolen bort till spisen, för då trillar det inte av riktigt lika mycket mjöl och pastabitar på golvet. Den hemmagjorda pastan är kanske inte riktigt lika snygg som färdigköpt pasta, men oj vad snabbt den går att koka! Jojomensan. Där sparar man säkert in 6 minuter i jämförelse med att köpa färdig torkad pasta.

Sedan är det äntligen dags att äta. Pastan smakar helt ok. Precis som vanlig pasta faktiskt.

Därefter återstår bara att sanera alla redskap (pastamaskinen får absolut inte diskas utan ska torkas av med tygtrasa och möjligtvis smörjas med en droppe matolja - inget annat. Annars gissar jag att pastapolisen kommer och förvisar en till England eller annat undermåligt matland.) och dammsuga hela köket. Och medan man gör det så kan man tänka på den där traven av pastapaket som man såg på Hemkök för 5 kronor styck och återigen bli påmind om precis varför man inte gör egen pasta oftare.