Årets antiklimax

Idag var dagen M.
M som i mitt livs första mammografi.

Efter en förmiddag full av anklagelser om slarv, inkompetens och allmän likgiltighet såg jag nästan fram emot det.
Lite smärta borde ju kunna få mig att tänka på annat.
Eller hur?

Jomentjena!
Här har man i åratal matats med skräckhistorier om den gräsliga smärta det innebär att få brösten sammanpressade till en pannkakas tjocklek.
Och så känns det knappt...

Ok, det var inte så behagligt att jag vill köpa mig en egen röntgenapparat för hemmabruk.
Men smärta?
Fnys!
Jag kunde tänka på jobbet hela tiden.
Helt bortkastat med andra ord.