Mingeldrottning? Not so much.

Minglet fungerade. Någon, som faktiskt inte var jag, välte ett bord fullt av glas och efter det kändes allt ganska ofarligt. Varför skulle någon komma ihåg mig när det hände sådana festliga saker.

Nu skulle man förstås kunna hävda att hela meningen med mingel är att bli uppmärksammad och ihågkommen. Hmmm… Jag får nog fortsätta att öva om jag någonsin ska få någon fart på mitt nätverkande.

Eftersom det kom in lite bråttomjobb kunde jag dessutom skjuta på alla säljsamtalen till idag. (Jag säger inte att jag var tvungen att göra det. Jag säger att jag kunde. Vilket i min värld är nästan samma sak. Eller precis samma sak, om vi ska vara noga.)

Men idag. Nu bara måste jag! På allvar. Hela eftermiddagen kommer enbart att ägnas åt sälj. Visst tror ni mig när jag säger det så där bestämt? Visst?!

Back in business

Och nu är jag tillbaka vid mitt skrivbord.
I alldeles rena kläder dessutom, eftersom jag tvättade 6 överfulla maskiner igår.

I dag ska jag på mingel, vilket kan vara min näst sämsta friidrottsgren. Ja, jag räknar det som idrott! Så svettig och utmattad som jag blir av att mingla måste det vara en sport.

Som tur är har jag med mig några bekanta som förhoppningsvis tar hand om mig ifall jag svimmar av ren pinsamhet. Det har visserligen aldrig hänt hittills, men någon gång ska ju vara den första. Fast det kommer så klart inte att hända. För efter det ska jag göra något ännu värre. Då ska jag sätta mig och ringa säljsamtal… Min absolut sämsta sport.

Det här blir nog en spännande dag.