När ska jag lära mig

Ljus tunika och lunchmat med rödfärgad sås = jättejättedålig kombination.
Det borde jag veta vid det här laget.

Fint väder, fult humör

Klarblå himmel, strålande sol och perfekt temperatur för att sitta ute och dricka kaffe på altanen.

Sällan har vädret matchat mitt humör sämre.
Var är gråvädret och ösregnen när man behöver dem, va?

Snart går jag och ställer mig i gästrumsgarderoben.

Fy hjärnan, fy

Vaknade superstressad med migrän.
Det känns som om jag har listor med hundratals saker som MÅSTE fixas idag.
I verkligheten finns det ingenting som är bråttom.

Ibland blir jag verkligen sjukt trött på min hjärna!
Varför hittar den på sådant här?

Ooh... shiny... diskbänk

Jag försöker verkligen, jag lovar.
Men hur jag är anstränger mig så tycks jag inte kunna känna som Mona inför åsynen av en ren diskbänk.
Synd!

Men det är fredag, så vem klagar?

No shopping skills

I dag har jag varit på Lexingtons utförsäljning.

Folk köar för att komma in.
På allvar.
För att shoppa!?

Jag hoppades hitta lite snygga handdukar.
Men tyvärr var handdukarna diarréfärgade, så jag stod över.
Sedan ägnade jag resten av tiden åt att passa min kompis kartong med fynd så att hon kunde ränna runt och hitta ännu fler kuddfodral, hoodtröjor, örngott och dukar.

Nu har jag migrän.

Ny månad, nya vanor

Det sägs att det tar exakt 21 dagar att starta en ny vana.
Chansen finns alltså att jag ska kunna etablera några nya käcka vanor under min hem-månad. (Ok, den är kanske mikroskopisk, med tanke på hur mycket hela min själ vrider sig i plågor av tanken på städrutiner. Men den finns där. OK? Ok!)

En piffig vana som jag tänkte införa är att gå ut via soprummet varje morgon och då passa på att slänga skräp och gamla tidningar.
Det har jag nu gjort 2 dagar.
19 kvar, alltså.

En vana som jag gärna vill avbryta genast är den där jag slänger något som det är meningen att jag ska behålla i soptunnan.
Det har jag nämligen också gjort i 2 dagar nu.

Min bilnyckel luktar fiskrens.

Hem ljuva... soptipp

Det är oktober.
Ny månad och alltså dags för nästa del av Projekt: Meh, ryck upp dig litegrann.

Efter kropp och hjärna är det nu dags att ägna lite extra ansträngning åt den sorgliga yta där mina prylar ligger och skräpar = mitt hem.

Eftersom jag är på landet i stort sett varje ledig dag, har min lägenhet i stan förvandlats till något som när som helst kommer att få hälsovårdsmyndigheten att gripa in. Jag vågar snart inte öppna dörren när det knackar på, eftersom jag är rädd att det ska vara något tv-team som vill göra ett spontanavsnitt av Maniska samlare från min lägenhet. Det vore jobbigt!

Så, nu blir det en månad av städning, fix och organisation.
Till min hjälp har jag böckerna Städa! och Var sak på sin plats.
Om det inte går bra är det deras fel.
Så klart.