Nå, den åkte i alla fall ut. Och även om de inte kostar mycket så har jag börjat tröttna på stekpannor som bara håller i några år.
What would Greta do?
Hade hon köpt en ny stekpanna för 299 kronor på ICA eller hade hon plockat fram sin gamla gjutjärnspanna från 90-talet?
Hmm... vid närmare eftertanke... kanske hon inte har så värst många sådana.
Men det hade jag.
Och den var uppenbarligen lite tjurig över att ha fått stå ensam i ett skåp i mer än 10 år, för i början brände den allt. ALLT!
Jag kan ha lagat vidbränt vatten.
Men det problemet gick över när den väl vande sig vid att användas igen.
MEN, den är ju så satans tung.
Det är bara med yttersta svårighet jag kan lyfta den med vänster hand och när jag ska hälla över saker från stekpannan ner i en kastrull eller så hamnar ungefär hälften utanför. Vilket har medfört orimligt mycket avtorkande, skrubbande och skurande. Ska det vara så?
Jag kommer att behöva styrketräna för att kunna laga mat.
Kan den vara gjord av tungsten?
Nej tydligen inte. Tungsten, även kallat Volfram, var inte så vanligt. Halten i jordskorpan var bara 1 gram per ton. Då gissar jag väl att de inte har brytt sig om att skrapa ihop tillräckligt för att göra en astung stekpanna av det, bara för att retas. Det verkar onödigt.
Ok, jag är väl klen då.
Jaha, nu blev det dålig stämning här.
Jag tänker muntra upp mig med en chokladcroissant.
Ni andra kan ägna er åt fri lek.
