Saker jag inte är så bra på

Att ringa säljsamtal…
Tur att min kollega är desto bättre på det.

Och jag är ganska grym på att äta bullar.
Så jag tycker att det jämnar ut sig.

Nejmen, nu är det väl ändå helg, va?
Jo!

Fredag och sol

Idag ska jag bara göra roliga saker.

Gå på mässa.
Äta bullar.
Ringa 9 säljsamtal.
Sitta i solen.
Åka till landet.

Party hela dagen!
Jajamensan.
Bara kul grejer.
Ingenting obehagligt alls. Nejrå, festliga grejer alltihop. Mina favoritsysslor faktiskt. Absolut. Ingenting annat. Bara toppensaker från morgon till kväll. Jo minsann!

Hoppsan

Jag råkade visst skriva att det ska vara 1172 teskedar ingefära i ett kakrecept.
Låter ju smaskens, det!

Men i övrigt har jag nog varit ganska professionell hela dagen.
Med mina mått mätt alltså.

Vantar på

Solen skiner från klarblå himmel.
Men så lätt lurar man inte mig.
Inte flera dagar i rad i varje fall.

Vädret såg likadant ut igår.
Och då höll jag fan på att frysa ihjäl när jag cyklade till jobbet.
Jag fick närapå bända loss mina blåfrusna fingrar från styret när jag var framme.

Så, jag gissar att det är höst nu?
Får man plocka fram kängorna, eller är det för tidigt?

Jag och mina smarta idéer

Jobbade som en gnu igår och bestämde att jag nog kunde ta ledigt i alla fall.

Åkte till landet. 

Promenerade ned till växthuset. 

Och överraskades av en regnskur som nu har hållit mig instängd här i 15 minuter. 

Gurkor är verkligen ett jättetråkigt sällskap. 

Nästanfredag

Tanken var att jag skulle vara ledig torsdag och fredag. Som lite kompensation för att jag inte riktigt tagit ut lika mycket semester som min kollega.
Så när jag kom hit kändes det som fredag.

Men, så kom det ju in ett jobb.
Som ska gå till tryck på måndag klockan 08.15.
Så nu måste jag nog jobba i morgon.
Och helt plötsligt känns det som torsdag...

Har jag riktig otur måste jag jobba på fredag också.
Då är det ju verkligen onsdag idag.
Fast jag önskar att det var lördag.

Nu är jag förvirrad. Igen.

Tisdagsutmaning: Mitt 80-tal

Kul! Den här hittade jag hos I will not keep calm and you can fuck off som hade hittat den hos Yllet som visst hade… ja, ni fattar.

Vilken musik lyssnade du på: oroväckande mycket Gyllene Tider, men också Ebba Grön, Imperiet, Bruce Springsteen, Ulf Lundell, Eva Dahlgren och Nationalteatern. Sedan kom väl en period med massa synthmusik eftersom jag hade ett gäng sådana kompisar. Det lämnade dock inte mycket spår i minnet. Boy George och Queen eftersom de spelades med skrämmande regelbundenhet på radio. Massa gammal soul när jag träffade en kille som gillade sådant. Jag blir fortfarande på gott humör av Marvin Gay, Four Tops, och Sam and Dave. Pudelrocken! Herregud, den höll jag på att glömma. Jag har ju till och med sett Bon Jovi live… Def Lepard. Och så ZZ Top förstås. Och Police! Och U2! Och… Hmmm är det någon som kan se en röd tråd?

Vad läste du: allt jag kom över. Periodvis envisades jag dock med att försöka vara svartklädd, svår och intellektuell. Då läste jag Claude Simon, Sartre, Celine och blev sjukt uttråkad. Desto gladare blev jag av sydamerikanerna Marquez, Sepulveda och Allende. Jag försökte mig också på några ryssar, men insåg snart att det var få jag gillade. När ingen såg mig läste jag förstås alla de där tantsnuskböckerna som kom på 80-talet. Lace är ju en klassiker. Och Grottbjörnens folk. Sedan läste jag en hel del svenska böcker också. Inger Edelfeldt, Inger Alfvén, Gerda Antti till exempel. Och travar med kioskböcker om Remo och Chiun. Det här årtiondet började också min livslånga läsrelation med Stephen King.

Vad såg du på: ganska mycket teater eftersom jag föddes in i kultursvängen. Men skräckfilmerna lämnade nog mer spår. Var mörkrädd en hel sommar efter att ha sett Halloween hemma hos en kompis som hade video. På tv såg jag väl Razzel om jag inte hade råd att gå ut på helgen. Bagen med Cia Berg måste väl också ha varit 80-tal? På bio - En officer och en gentleman, tillsammans med en kille jag var jättekär i. Jag tyckte att ha var mycket snyggare än Richard Gere. Det var han inte!

Vem/vilka var de stora idolerna: alltså, jag har alltid varit kass på att ha idoler. Men Bono kanske?