onsdag 10 december 2014

Känslor man inte är så värst stolt över

Den där lyckan som fyller en när man inser att de där tjugo jätteglada och morgonpigga dagisbarnen på hållplatsen faktiskt inte ska åka med på samma spårvagn som man själv... Den känslan. Den pratar man inte gärna så himla högt om.

Man är i detta fallet förstås någon helt annan och säkert mycket obehaglig person. Inte jag.

8 kommentarer:

Herr Stömell sa...

Små barn och snö gör sig oftast bäst på kort!

Singelmamman sa...

Den största glädjen skulle jag säga!
Och gör både vågen och kullerbyttor inombords.

Markattan sa...

Hurra för dagisbarn som åker med annan vagn!

Markattan

Anonym sa...

Hahaha! Förstår känslan!/Eva i Skåne

DDT sa...

herr störnell - eller mitt på dagen. Jag tycker att glada barn är mycket mysigare när jag har fått ett par koppar kaffe till.

singelmamman - ja, fast verkligen bara inombords. Skulle jag försöka göra en verklig kullerbytta skulle jag troligtvis bryta något.

markattan - det är alltså inte bara jag? Eller man.. de där obehagliga människorna som tycker sådant, alltså.

eva - så skönt, nu känns det lite bättre.

Agneta sa...

Det finns de dagisfröknar som i hemlighet jublar när halva barngruppen är sjuk, eller ledig. Helst om det är de där allra jobbigaste sketungarna.

Har jag hört alltså.

Agneta sa...

Och jag kunde posta kommentaren utan att bevisa att jag är en robot! Känner mig busig. :)

DDT sa...

Agneta - haha.. kan det verkligen finnas sådana? Tänka sig. Och grattis till att inte vara en robot, förresten.