Jag har ganska mycket trämöbler hemma. Och det kan man ju ha om man vill. Vilket jag tydligen gör av ganska oklar anledning. Precis som min garderob lider min inredning en uppenbar brist på stil. Den är snarare slumpmässig.
Men det var ju inte det jag skulle skriva om, utan om mörka ringar. Sådana finns på vissa av mina möbler på grund av… tja… blommor som övervattnats, utskimpat kaffe och ett oresonligt hat mot glasunderlägg.
 |
| Här har det stått en liten julgrupp |
Men nu läste jag att sådana lätt kunde tas bort med oxalsyra. Grymt ju. Tyvärr lider mitt hem en skriande brist på syror i allmänhet. Men det var inget problem enligt internet (ja ja, jag vet.) då kunde man istället använda rabarber.
Sådana hade jag däremot.
 |
| Gör ditt jobb nu, annars blir du paj! |
Är det någon som tror att det fungerade? På allvar? Så gulligt. Naivt, men gulligt.
 |
| Inte jättebra, va? |
7 kommentarer:
Hela bordet har ju bytt färg! Från en kall ek till en varm kastanj.
Rabarber, sa du?
Så märkligt! Jag tänkte på det där tipset om oxalsyra mot mörka ringar på trä i går! Och sen tänkte jag att det är nog inget för mig. Nu är jag ännu mer övertygad.
Vad man än använder så tror jag att det är säkrast att använda tops och hålla sej enbart på mörka ytan. Fungerar så med klorin på tyg. Håller man sej på fläcken kan det eventuellt bli en förbättring . Annars blir kanske bara ytan runtom ljusare
nilla - rabarbern har även gett mig en ny frisyr, en walk-in-closet och tapetserat om min hall. Jorå. Eller så var det något jag bara drömde.
tyvärr är bordet varken i kall ek eller varmt körsbärsträ. Det är gran. Mina fotografiska skills är tyvärr begränsade. Kanske kan min mobil kompensera för dagsljus/belysning, men jag kan det då rakt inte.
tigerlilja - oxalsyra kanske fungerar bättre. Men rabarber gjorde verkligen inga underverk. Fördelen är dock att man varken behöver handskar eller skyddsglasögon när man handskas med frukt.
Botant - om man handskas med något som faktiskt har någon form av verkan, så absolut. Rabarber verkar vara ofarligt. Den hade verkligen inte någon effekt att tala om.
Men?! Jag trodde jag hade kommenterat här och som snickardotter (pappa snickrade, mamma fixade ytbehandling) känner jag mig manad. Först: tror du verkligen att det är gran? Ser inte riktigt granaktigt ut, men låt oss anta att det är det. Då är det plättlätt att slipa ner ytan och olja den med något lämpligt. Blir hur fint som helst. Ta fram (eller låna) en handslipmaskin och håll på en stund. Men tänk på att den kan vara vanebildande!
Karin - det kanske inte är gran faktiskt. Jag minns inte, bordet är säkert 15 år. Men det är inte ek, björk eller furu. Så vad finns det mer?
Slipmaskinen står för ögonblicket bara några meter ifrån bordet. Nackdelen är slipdammet. Jag har inte någon bra plats att slipa på. Men jag får väl lösa det på något sätt. Jag har flera saker som borde slipas. Sådant är så mycket lättare att syssla med på landet. Men orka montera isär bordet och släpa delarna dit.
Ytterligare ett i-landsproblem.
Jag skulle nog gissa på teak. Lite hårdare (= mer svårslipat) än gran, men absolut slipbart.
Skicka en kommentar