Idag har jag fällt träd. Igen. Själva fällandet är (om vi bortser från siktandet) inte så ansträngande. Men att sedan kapa trädet i lagom stora vedklabbar är något helt annat. Det ska lyftas, släpas, kvistas av, sågas, bäras och sedan köras i skottkärra. Man skulle kunna tro att det skulle kräva rejäla muskler i rygg och armar. Men tydligen inte.
Jag har nu grym träningsvärk i skinkorna och baksidan av låren. Det får mig att undra om jag gör något fel? Rumpan borde väl vara den kroppsdel som är minst utsatt när man sågar. Skyddsbyxorna är ju inte ens vadderade där.
Eftersom ni redan fått se så himla många bilder på ved så kommer här en bild på något annat jag har gjort idag. Om internet vill, alltså.
Nähä. Inte idag heller. Vad synd. Här hade jag ju tänkt visa hantverk av allra högsta klass. Eller, ok, det var en korvgrillningspinne.
Uppdaterat:
 |
| Som om Ernst varit framme |
Nu ska jag grilla korv i öppna spisen.
5 kommentarer:
Jag tänker onekligen mer på de stackars träden än på dig i det här läget. Även om du får utstå träningsvärk så tror jag att du på det hela taget mår ganska bra av kroppsarbetet trädfällningen skänker. Det gör inte träden, skulle jag tro.
Alla böjningar ger träningsvärk i bakdelen + i baklåren.
(vet av erfarenhet)
Anonym - jag har på tok för mycket träd. De står så tätt att de knappt får några grenar. Så jag ser det som en god gärning att gallra lite. Eller mycket. Det är inte som om de riskerar att ta slut.
Karin - aha. Då gör jag väl rätt då. Skönt att veta.
Bonitet! God bonitet är när träden växer en meter om året och den där lilla, lilla granplantan som man såg fram mot att ha som adventsbordsgran endera året, plötsligt växt till sig så att den skulle platsa bättre på Trafalgar Square. Man hugger och röjer och hinner ändå aldrig med för träden är snabbare och smartare och fler. Heja!
Det där låter exakt som mina träd. Ibland önskar jag verkligen att jag hade en lite mindre tomt.
Skicka en kommentar